En tågresa

Det regnar idag, ett fint lugnt höstregn spelar lite vemodig melodi… Löven faller långsamt från träd och får en fin mustig ton av fukt. Dropp dropp, lite sömnigt… 
En kompis från norrtrakter ringde på förmiddagen och berättade om första snöflingor som föll i morse…
ja… vintern knackar snart på dörren även här…

Men än så länge är det varmt och ganska mysigt i höstens alla nyanser i trädgården och på landet. 
Åkte tåg för några dagar sen. Hade ärende i Skåne. Två timmars resa. Jag satte mig vid fönstret och öppnade först en bok att läsa.
Brukar läsa under resor, tiden går snabbare och själva resan är mindre tröttsam. Tågets rytmiska morrande och vackert landskap
”i fönstret” tog mig bort från boken till… tankar om …tågresor. 

Ja, det slog mig att det var så mycket folk, men ganska tyst. Ingen pratade… trodde att jag hamnade i tyst kupé, men nej…

Kommer ihåg mina resor för många år sen. Ibland var tåget så fullt att man fick stå i korridoren hela  resan… om man ville spara några slantar och inte köpte sittplats… och vilket ”kacklande” det var… genom tågets rytmiska ljud hördes det olika, ibland ivriga samtal. Helt okända människor pratade smått och gott med varandra, ibland hördes det mycket skratt, det hände ofta att man turades om med sittplats och på så sätt hjälps man åt att resa, särskilt en lång sådan, var inte lika plågsam… Det var roligt att träffa många olika människor. Ibland fortsatte folk kontakta varandra efter resan… 

Jag gillade åka tåg och gillar det fortfarande. Men dagens resor är annorlunda, de är bekväma och tåg är fina och rullar på spåret nästan tyst… 

Ja, alla platser var upptagna och några personer stod på gången. Det hördes några röster, så det var ingen tyst kupé… jag började spana lite försiktigt runt mig. 
Ja! Nu förstår jag!
Ett par mittemot mig koncentrerar sig intensivt på sina ”paddor”, en man bredvid startade precis sin dator och tittar på någon film,
tjejen framme smsar, killen bredvid henne använder iphone för någonting annat… ja, från öronen hos de flesta dinglar sladdar… 
Plötsligt kände jag mig nästan som från stenålder med min gammal vanliga mobiltelefon, som bara är en telefon…
och jag hade den i väskan, stängt för det kan vara störande på resan…  

Jaaaa…

Resan gick bra med mer funderingar om tåget, människor olika beteende och tekniska nyheter. Och jag var glad att jag inte behövde kolla mina mail just under resan, vara uppkopplad för att något viktig kan hända och jag var glad att jag inte behövde bära mer än min handväska och …betraktade vackra höstnyanser i det skånska landskapet…