Vita nätter, svarta tankar och gråmelerat elände

Han kom först vid skymningen någon gång på våren och skrek utanför mitt sovrumsfönster. Först trodde jag att det hände något med mina katter, men de var borta någonstans. Fattade ingenting. Vi stirrade på varandra en stund genom fönstret och jag viftade bort honom och återgick till sömnen. Han smög sig in och åt mina katters mat, samtidigt passade han på att markera på min dammsugare.
Dagen därpå misstänkte jag först att det var mina katter som börjar bli senila och markerar hemma.
Men de var själva oroliga och jag fick känslan av att det är något som inte stämmer...

Och det var det! Vi fick ovälkommen gäst på nätterna och andra tider på dygnet när vi eller katterna var borta. Dessutom ung och okastrerad! Ett gråmelerat elände!

Han är vacker och stark och listig. Jag vet inte hur jag kan fånga honom och skrämma bort honom. Jag vill inte ha saker och ting nerpissade! Uff!

Det är en fin tid nu. Dagarna är ljuvliga och nätter varma och ljusa. Det doftar härligt av  syren och liljekonvalj, aklejors olika färger och former gör mig glad och grönskan är gudomlig, så som det brukar i maj och juni. Men jag har sömnbrist och det luktar kattpiss på flera ställen i trädgården. Kattluckan blev stängd och mina "gubbar" är ledsna att de inte kan smyga runt på nätterna som de vill...

Vi leker katt och råtta... Än så länge är jag looser...
Främmande kattelände kommer och går som han vill, när solen gick ner eller precis vid gryningen... Nätterna är korta och vita och jag hör och ser honom varje gång! Förtydliga, varje natt!

Och corona på det! Trängsel i matbutiken på grund av turister, uppskjutna sjukhusbesök, andra ärende och semesterresor inställda... Ibland känns allt sååå mörkt!