svept i dimman

"I dimma tävlar inte utsikten
med insikten "

                                                         dodeka 

under dimslöjor

Dimmor kan vara fotogeniska. De skapar en speciell stämning och ändrar dimension i landskapet. Samtliga motiv gör sig mycket bra på bild i dimslöjor. Särskilt när solen lättar på de och ger ett fint mjukt ljus. Jag älskar dimmor och gillar fantisera om de och fotografera de.

De sista dagarna har vi dimmor i överflöd. Havskylan bildar tjocka slöjor vid kusten. Tog en sväng till naturreservatet vid havet. Enbuskar pinade av kyliga vindar från havet, nu insvepta i dimmor kunde vara något tänkte jag... Men bland buskarna var bara mörkt och solen hade svårt att nå med något stråle genom tjocka dimmor. Dessutom hände det något i reservatet. Vet inte om det var vind, någon djur eller människa, men några små träd var knäckta. Så mina vackra motiv som i dimmor påminde om savann, försvann bara...

Nej det var inte alls fint som jag hoppades på, men lite dimmiga bilder fick jag. 

Nu är det vår!

Det kan vara mysigt när det kommer regn och ruggigt väder. 
Man kan tända ljus och svepa sig i en varm filt vid kaminen med en bra bok. 
Men de senaste månaderna hade vi bara sådana ”mysiga” dagar så jag var överlycklig igår att det kom sol och värmde trädgården så en del blommor kom upp och lyste med glada färger. Efter snödroppar och vintergäcken kom krokusar och våriris. 

Underbart! 

Och det knoppar så det knackar!

Morgonen bjöd dessutom på läckert månspel och lite dimmor… 

 Nu är det vår! :)

Dimmigt / Mgliście

Dimmig helg hos skogstrollet /Spacer po lesie i mgły

Weekend spędziłam nad jeziorem w mglistym lesie :)
Miałam nadzieję na spotkanie z łosiem lub ładne odbicia w wodzie, ale niemal mleczne mgły pokrzyżowały moje plany i oczekiwania. Łosia też nie spotkałam, za to dotkliwie pogryzł mnie strzyżak sarni, usch... 

Cóż, będę musiała spryskać się jakimiś truciznami podczas następnej leśnej wędrówki... :)

***
 

I lördags var det dags att besöka skogstrollet. Det var rätt länge sen vi sågs. 
Åkte redan fredag kväll med hopp på fina landskapsbilder med dimmor som huvudmotiv. Det lovades dimmig morgon på TV. 

Morgon kom verkligen dimmig, så dimmig att jag knappt såg stigen jag skulle gå på. Det blev inga dimslöjor vid soluppgången och inga mystiska speglingar på sjön jag hoppades på. Suck. Fick nöja mig med motiv från risiga stranden som dök upp vid sjön på grund av den långvariga torkan.  Jag vandrade vid sjökanten som inte finns när vatten har högre nivå. Solen försökte bryta genom den mjölkiga dimman, men lyckades inte. 

När jag var mätt på nästan strandade näckrosblad, roliga figurer från torra grenar tog jag en sväng till skogen. 
Kanske någon älg i dimman? 
Ja… allt som hade med älg att göra var det massor av älglus som tryckte sig på mig överallt. 
Usch, vilka små j…a, nej jag ska inte svära här på bloggen :). 
I alla fall hade jag fortfarande några i håret när jag kom hem. Visste inte att de dessutom bits… Det var lite synd att jag inte hade makro med mig, älglus är ganska lustiga. Ser ut som små spindlar med vingar… 

 Älg kanske dyker upp någon annan gång.

Ja, hösten har kommit lite längre i skogen, men bara i fallande löv. Vid denna tid på året brukade jag ha fullt upp med svampar som täckte marken likt guldiga mattor. I år på den snustorra marken lyste kantareller …med sin frånvaro. Några kantarellmackor till kvällen blev det inte, men skogstrollet bjöd på en underbar vaniljostkaka och hemgjord sylt, som smakade fantastisk ute i det vilda :).